ÖsterlenAkademien reflekterar

Under den här rubriken publicerar Akademien artiklar, oftast av vetenskaplig karaktär, företrädesvis med anknytning till Österlen och de kompetenser som finns i Akademien.


Artiklarna får användas endast för privat bruk och inte i kommersiellt syfte. 

LIVSKVALITET ÖSTER OM LEDEN

Nu presenterar ÖsterlenAkademien hela vår första bok
Livskvalitet Öster om Leden här på hemsidan. Boken är sedan några år slutsåld och alltså inte längre tillgänglig för köp.
Samma sak gäller vår andra bok Skönhet och hälsa Öster om Leden, som så småningom också kommer att läggas ut här på hemsidan. 

Ett klick på pärmsidan och du har möjlighet att läsa boken!

Vår tredje bok Personligt Öster om Leden går fortfarande att beställa här på vår hemsida.

EN VANDRING I SKÖNHETENS SPÅR

Av Anders Gustafson

 

Året är 2010. ÖsterlenAkademien har i mars månad enats kring ett projekt som vi benämner Skönhet och hälsa på Österlen.

För min del formades tiden efteråt till en vandring i skönhetens spår. Min vandring börjar i sorg. I mitt värkande hjärtas avsked till vännen Boris får jag tröst och stöd från en vagabond – en Boris-like. ”Försynen” ville att jag skulle väckas av Ingvar Holms bok Myter, målningar, motiv från 1960 och få möta denne observante vandringsman i vår svenska litteratur: Harry Martinson. Ingen har så vida perspektiv i sin syn på naturen – och på skönheten – som just Harry Martinson; som då han skriver från fåran i rovlandet:


Gamla kända ogräs minns jag, tysta fina sällskapsväxter mättade av åkerdofter,

tistlar, torn som hundra lätta fjärilar besökte

medan jag på friska kuddar utav kvickrot, åkersiskan knälåg under det jag framkröp rad för rad i narvens luggar.


Carl von Linné, botanikens fader och en föredömlig läromästare även den dag som i dag är, hade 200 år tidigare formulerat – helt i linje med Harry Martinsons sätt att beskriva skönheten i naturen – begreppet omnia mirari.....

Av Per Anders Mårdh 


FYNDET

Det hände under vad som i svensk historia kallas för tidig romersk järnålder.

Det var en sen e ermiddag en vacker septemberdag. Det hade då gått närmare två årtusenden efter att något märkligt inträffade nära den plats där det torp låg som

långt, långt senare  fick namnet Burahus 1 i Ravlunda kommun.

Burahus var ett av de tio torp som låg väster om Ravlunda by. Bonden på Burahus 1 var på väg hem efter att ha harvat ett fält. På vägen skulle han stänga hagen för sin häst och sina två kor. Han hade redan tidigare hittat ett böjt metallföremål, som han sett sticka upp ur marken. Han tyckte att det kunde användas för att hjälpa till att hålla grinden stängd till betesmarken. Solen höll på att gå ner och solstrålarna som silades genom träden träffade grinden.

Plötsligt lyste det till från grinden. Han tog tag i den nya grindklykan och började gnida på den. Han häpnade.

Den sken ju som om den var av guld! Hemma granskades föremålet noggrannare.

Det var riktigt guld! Det visade sig senare vara en guldhalsring, som nu anses som ett av de vackraste historiska föremål som hittats, inte bara i markerna på Österlen utan i hela det nuvarande svenska riket! ...

Guldhalsringen från Burahus

Två antika pandemier

Av Bengt Jeppsson


År 2020 kommer vi alla minnas som pandemins år och många, för att inte säga alla har påverkats av den. Under antiken förekom två epidemier/pandemier som lämnat avtryck i litteraturen

Den Athenska pesten bröt ut under andra året av det Peleponnesiska kriget 430-429 f.kr. Den började i Ethiopien och spred sig till Egypten, Libyen och en stor del av Persien. När den drabbade Athen var det först befolkningen i Pireus som drabbades. . Man tror att mellan 75 000 och 100 000 avled. Stadens befolkning uppskattades vid tiden till cirka 500 000. Man antar att orsaken till epidemin var typhoid feber, som drabbade en befolkning, som saknade immunitet och som kanske var i dåligt skick på grund av bristande tillgång på mat och andra umbäranden orsakade av pågående krig.

Orsaken var möjligen typhoid feber - Salmonella typhii

Sjukdomsbilden beskrivs av Thukydides, som själv drabbades av sjukdomen. Symtomen slog till plötsligt...

Farsoter och pandemier på Österlen

Av Barbro Strömberg


Hur farsoter och pandemier har drabbat just Österlen i äldre tider vet vi inte så mycket om. Men att pesten härjade där under 1300- talet liksom i övriga Europa är sannolikt även om vi saknar direkta källor.... 

…. Om pestutbrottet i Norden under början av 1700-talet finns mer kunskap. Det var missväxt och nödår under 1708  - 1709 och 1725 i hela landet som sedan följdes av hungersnöd med svält och människor dog i stort antal. Det stora Nordiska kriget under 1700-talets första årtionden krävde många soldaters liv, över 200 000 man eller var fjärde soldat stupade enligt uppgift. Byar och gårdar var tömda på manfolk genom kriget och det gick farsoter över landet. Till detta kom så den stora pestepidemin med ett kraftigt angrepp i Sverige 1710-1713 mot en redan försvagad befolkning. I synnerhet drabbades den fattigaste delen av folket värst, som alltid. Missväxt med påföljande svält var återkommande under århundradet och befolkningstillväxten stagnerade. Under en dryg 20-årsperiod från 1742 till 1765 stod många tidigare bebodda hus t.ex. i Kivik och övriga Södra Mellby församling öde eller som det också benämns ”manlösa”. Ystad, på tidigt 1700-tal Skånes nästa största stad efter Malmö, med drygt 1800 invånare angreps intensivt sensommaren 1712...

Farsoterna i historien

Av Lennart Berntson


Till för ett par årtionden sedan fanns en utbredd föreställning att det moderna samhället hade lagt svåra och okontrollerbara infektionssjukdomar bakom sig. Därefter har ett antal nya farliga epidemier/pandemier dykt upp, som exempelvis Ebola, AIDS, SARS och alldeles nyligen Covid-19. Även sjukdomar som länge ansetts i det närmaste utrotade som tuberkulos har återkommit i mer svårbehandlade varianter.  Det gångna årets pandemi har varit en påminnelse om att virus- och bakteriebetingade sjukdomar har plågat mänskligheten sedan urminnes tider. Men när uppträdde de första farsoterna, vilka var de och hur påverkade de samhället? 

Vad är en pandemi och hur fungerar virusen

Av Mona Landin-Olsson


Pandemi kommer från det grekiska ordet av ”pandemias” som betyder hela folket. Vid pandemi är en sjukdom spridd till flera världsdelar. Vid en epidemi är utbrottet mera begränsat. Pandemier har drabbat världen i flera omgångar. Digerdöden härjade på 1350-talet och kolera på 1800-talet. Spanska sjukan 1918-20 är den pandemi som anses haft högsta dödstalen på över 50 miljoner individer. Asiaten härjade år 1957 och Hongkonginfluensan åren 1968-70. 

Covid-19 är en virusinfektion som orsakas av SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome-Coronavirus-19). Detta virus klassificeras som ett coronavirus och i denna grupp återfinns också SARS 2003 och Middle Eastern Respiratory Syndrome Corona Virus (MERS-CoV) år 2012. WHO deklarerade COVID-19 som en global pandemi mars 2020. 

Nils Trydings egen konsthistoria

Av Nils Tryding


I ÖsterlenAkademiens bok Skönhet och hälsa Öster om Leden skrev Nils Tryding ett personligt kapitel Min egen konsthistoria, där han beskriver sin uppväxt i Tryde, sin utbildning till läkare inom klinisk kemi och sitt liv med konsten. Vår framlidne akademiledamot hade en humor som inte sällan fick våra tårar att rinna och som han ger exempel på i sitt kapitel.
Nils gravsattes nyligen i Tryde kyrka så som han önskat sig och så som hans kapitel avslutades då han skrev det 2013. Som en hyllning till Nils publicerar vi hans artikel. 
Boken Skönhet och hälsa Öster om Leden kan beställas här på vår hemsida.

 

"Min farfar hette Nils. Han föddes 1845 i en krubba i vattenkvarnen Krubbemölla nära Vitaby på Österlen. Han vandrade efter ett antal år några mil söderut och stannade i den lilla byn Tryde. Där hade patronen på Kåseholm bestämt att den lilla medeltidskyrkan var för trång och måste rivas och ersättas med ett Tegnértempel. Min farfar fick arbete med detta på 1860-talet och byggde sig själv ett litet hus intill. Han var snickare och gjorde förutseende nog sin egen likkista. Han blev tidigt änkeman och använde kistan till att sova middag i – ett ovanligt avspänt förhållande till döden.

Min vagga vaggade i Tryde i Ingelstads härad. Jag såg dagens ljus för drygt 80 år sedan i hemmet i Tryde Eke mitt i Österlen. Min förlösare var doktor Ragnar Björnberg från Tomelilla…"